Jag ska bli bäst! Jag ska bli störst och vackrast. Jag ska visa dig och alla andra, dig och alla de andra asen, jag ska visa hela världen. Jag ska sitta däruppe på toppen av mitt berg, se ner och fråga hur det känns därnere, fråga om det är trevligt att vara nere på botten. Jag ska be dig gräva dig djupare ner, skaffa dig perspektiv och sluta leva i den där bubblan som du alltid levt i. Gräv djupare, skaffa perspektiv. Lev på botten ett tag, du med hjärtat av guld, och försök få in i ditt enfaldiga lilla huvud att människor överlag är onda. Lev på botten och försök förstå att livet är inte så enkelt som du alltid har intalat dig själv.
Jag ska bli bäst. Jag ska, jag ska, jag ska. Du ska få se, alla ska få se. Jag ska vässa armbågarna, jag ska visa framfötterna, jag ska bli allt det som krävs av mig för att komma dit jag vill. Jag ska visa dig, du som kommer vara fast i ett jobb utan möjligheter att avancera. Jag ska sitta däruppe på toppen av mitt berg, och fråga dig om det var värt det. Var det värt alla gånger som du slet ditt hår, för att du var bland de sämsta i din klass?
Jag ska bli bäst. Åh, jag ska, om det så blir det sista jag gör. Jag ska sitta däruppe på toppen av mitt berg, och jag ska må så bra. Ingen ska få veta min akilleshäl, och jag ska sälja dina och alla andras svagheter billigt till alla som vill köpa dem. Jag ska stå på Hötorget och skrika ikapp med försäljarna, mot slutet av dagen kommer dina svagheter säljas för halva priset. Sen ska jag sitta däruppe på toppen av mitt berg och jag ska må bra. Jag ska vara störst bäst och vackrast, och du och de andra asen ska få se.
Eller så går jag och lägger mig i sängen och drar täcket över mitt huvud. Antingen är mina skor för tunga, eller mina ben för svaga, för varje steg jag har tagit framåt de senaste sex åren har resulterat i två steg tillbaka. Det har varit ångestskrik vid varje framsteg, för framsteg innebar att jag lämnade det som var bekant, blandat med en vilja att faktiskt få må genuint bra. Mina händer har krampaktigt försökt hålla mig kvar vid det gamla och välkända, medan mina fötter har velat gå vidare.
Jag vill, jag ska bli bäst. Jag ska lämna sängen och sätta mig på toppen av mitt berg. Jag ska visa dig.
